Ord och begrepp inom hållbarhet som är bra att känna till

Idag får ni ett rätt långt inlägg. Men det finns kvar så det är bara att gå tillbaka och läsa igen om ni känner att ni behöver friska upp minnet. Jag kommer också bjuda på ett bra tips i slutet av inlägget. Missa inte det.

Man kan säga att vi alla befinner oss på en spelplan. En spelplan som aldrig tidigare har utvecklats så fort och på det sätt som nu sker. Vi kommer alla behöva ställa om och tänka nytt i en takt som aldrig tidigare har upplevts. Det positiva är att det finns enorma affärsmöjligheter för de företag som anpassar sig till den nya spelplanen. Jag ska försöka hjälpa er att få en förståelse för hur den här spelplanen ser ut.

Först och främst måste vi förhålla oss till Moder Jord. Hon presenterar vilka gränser vi har att förhålla oss till för att mänskligheten ska kunna fortsätta leva på vår jord. Ni känner säker till begreppen om vilken temperaturhöjningar som vi måste förhålla oss till och hur dessa kommer att påverka oss. Det är lätt att tänka att det blir ett behagligt klimat i Sverige men varmare somrar. Men jag tror att alla har färskt i sitt minne sommaren 2018 när vi hade stora problem med skogsbränder.

Det finns också en rad avtal och lagar som vi måste förhålla oss till. Inom olika verksamhetsområden finns det olika lagar att förhålla sig till. Jag kommer inte att ta upp dem här.

Parisavtalet – FN:s klimatförhandlingar COP förhandlade år 2015 fram Parisavtalet. Några av de viktigaste punkterna i Parisavtalet är:

· Hålla den globala uppvärmningen under två grader Celsius, men helst under 1,5 grader

· Ambitionerna ska ökas efter hand, med avstämning vart femte år

· Stöd ska gå från industrialiserade länder till utvecklingsländer.

Sen kommer Agenda 2030 och de globala målen dessa utgår från Parisavtalet och man kan kortfattat säga att Agenda 2030 är själva agendan och de globala målen är agendan nedkokad till 17 konkreta mål. Dessa 17 mål hur underliggande delmål, sammanlagt 169, samt drygt 200 indikatorer (nyckeltal)

Sen kommer en rad begrepp och förkortningar som är bra att känna till, eller ha hört någon gång iallafall:

· ESG - ett sätt för investerare och långivare att mäta och minimera framtida (hållbarhets) risk

· Green Deal - EU:s strategi för att nå upp till de globala målen

· Taxonomi - EU:s klassificeringsverktyg som avgör om investeringar är miljömässigt hållbara eller inte

· Science Based Targets Initiative – syftar till att uppmuntra företag att leva upp till Parisavtalet. Riktar sig främst till större företag men tanken är att dessa även ska driva på utvecklingen för de mindre. Att ansluta sig till SBTI betyder att företaget åtar sig att nå 1,5 gradersmålet enligt Parisavtalet de får samtidigt hjälp med att säkerställa att företagets mål ligger i linje med forskningen.

· GHG Protocol och scope 1, 2, 3 – Detta är en standard för att mäta växthusutsläpp och de olika nivåerna (scope 1–3) beskriver olika nivåer där utsläpp sker, till exempel i den egna verksamheten, indirekt genom inköp av till exempel energi eller som en indirekt konsekvens av sådant som underleverantörer står för.

· Hållbarhetsrapportering – Inte alla företag måste idag hållbarhetsrapportera. Det beror bland annat på följande:

o Medelantalet anställda har varit mer än 250 personer.

o Den redovisade balansomslutningen har varit mer än 175 miljoner kronor.

o Den redovisade nettoomsättningen har varit mer än 350 miljoner kronor.

Man behöver dock ha med sig att utvecklingen går åt att alla företag i framtiden ska hållbarhetsredovisa oavsett storlek. Det är därför viktigt att redan nu föra in hållbarhetsarbetet i övriga rapporter.

· Carbon Law – En guide framtagen av forskare som presenterar hur världens länder och företag kan minska sina utsläpp för att de ska ligga i linje med Parisavtalets mål. Den handlar om att sätta 2020 som en utgångspunkt för utsläppsminskningar och att därefter halvera sina utsläpp varje decennium fram till 2050 då klimatneutralitet ska ha uppnåtts.

· Planetary Boundaries – Planetens gränser. Konceptet är framtaget av forskare och konkretiserar de ekologiska utmaningarna inom nio olika områden där alla har sina egna gränsvärden som inte får överskridas.

· Due Diligence – En slags företagsbesiktning där det handlar om att riskbedöma och analysera konsekvenser av företagets handlingar, ofta inför köp eller inför beslutsfattande kopplat till fortsatta samarbeten. Just nu är detta frivilligt men det går mot att stärka lagstiftningen och bindande regler kring Due Diligence. Kravet kommer öka på att företag har bättre koll och kontroll genom hela sin värdekedja. Man behöver därmed ha kontroll på sina värdekedjor kopplat till ekonomiskhållbarhet så som transparens inom skattefrågor och social hållbarhet, som till exempel mänskliga rättigheter.

· Greenwashing – Skönmålning av ett företags hållbarhetsarbete. Företaget skönmålar sitt hållbarhetsarbete för att framstå som bättre än vad det är. Här är media en viktig faktor att räkna med. Företag kommer idag inte undan med att skönmåla sitt arbete utan utsätts ofta för granskning av så väl media som civilsamhället. Ett bra exempel på det är Arlas kampanj "Netto noll" där Arla blev utsedda till "Årets matbluff".

Sist men inte minst så bjuder jag på ett tips:

Titta på vad andra gör inom hållbarhet. Följ deras konton på sociala medier och fundera över vad dom gör som du också kan göra. Att arbeta hållbart är nämligen en konkurrensfördel men bra hållbarhetsinitiativ ska spridas.